Hej och hå, vad svårt det är att hålla liv i en blogg. Jag kanske är för gammal för så'nt här.
Stieg Larsson har varit rejält hypad (eller upphaussad eller vad det nu borde heta på svenska) den senaste tiden och när hans böcker nu ändå letat sig in i huset (dock icke främst genom min försorg) kunde jag ju lika gärna sätta tänderna i dem.
Mikael Blomkvist är ekonomijournalist och har precis blivit dömd till fängelse för förtal. Han tar tjänstledigt från sitt jobb och börjar istället jobba med att nysta i en gammal släkthistoria. Under täckmantel av att skriva en krönika över industrisläkten Vanger ska han undersöka varför Harriet Vanger försvann spårlöst en dag för fyrtio år sedan. Så småningom får han hjälp av en egensinnig tjej, Lisbeth Salander, som är datageni och verkar kunna ta reda på vad som helst om folk. Tillsammans rotar de fram en hel del gamla skelett ur den Vangerska släktgarderoben.
Män som hatar kvinnor är spännande, inget snack om saken. Det händer saker hela tiden och boken är svår att lägga ifrån sig. Det är lätt att fatta tycke för huvudpersonerna och bry sig om vad som händer dem. Dock känns det som att Larsson tar i för mycket. Man blir nästan lite anfådd av att läsa och händelserna travas på varandra i lite för snabb takt. Det finns inte så mycket tid för eftertanke. Kanske är det så här böcker ska vara nuförtiden, lite för svulstiga, lite för mycket, lite för mycket Hollywood. Nåväl, som underhållning för stunden duger det utmärkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar